På denna sida kan du lära dig en hel del om bilbatterier, även kallat startbatteri, vilket är batteri som är baserat på bly. Andra namn på bilbatteri inkluderar blybatteri och blyackumulator. Bland bilbatteriets uppgifter räknas att spara och lagra elektronisk energi som kan användas vid senare tillfälle, t.ex. när bilen ska startas. Det finns två viktiga egenskaper hos ett bilbatteri som är bra att känna till:

• vilken energimängd (Ah - Amperetimmar) som batteriet kan lagra
• vilken spänning (Volt) som batterier innehar

När det gäller personbilar så ligger spänningen på 12 Volt. Energimängden, även kallad kapaciteten, för bilbatterier mäts i Amperetimmar (Ah). Den vanligaste energimängden för vanliga bilbatterier ligger på mellan 45-90 Ah. För ett batteri som har 60 Ah går det att få ut t.ex. 10 A under 6 timmar vid 12 Volt då 6 h x 10 A = 60 A

Underhåll av bilbatteri 

De flesta av dagens moderna bilbatterier är underhållsfria och behöver därför inget underhåll eller service förutom att man ska kontrollera att dess anslutningar sitter fast ordentligt. Äldre bilbatterier brukar behöva visst underhåll genom att man fyller på destillerat vatten i battericellerna katod- och anodplattorna alltid är täckta av vatten.

Battericellerna i ett bilbatteri

De allra flesta bilbatterier är uppbyggda av 6 olika battericeller vilka producerar en spänning av 2.12 volt vardera. Dessa battericeller består i sin tur av en katodplatta av bly samt en anodplatta av blyoxid samt en elektrolyt av svavelsyra.

Bilbatteriets ström vid start av bilen

Det är när bilen startas som bilbatteriet får arbeta som mest. Startmotorn som är kopplad mellan bilmotorn och bilbatterier behöver en effekt på mellan 2000 - 3500 Watt för att kunna starta. Olika mängd Watt krävs beroende på bilmodell och motor. Branschstandarden för bilbatterier säger att ett bilbatteri ska kunna leverera 3750 Watt, vilket i sin tur innebär att ett bilbatteri ska leverara mellan 170-300 A. Detta är en stor mängd ström om man jämför med ett vanligt vägguttag där man som mest kan få ut mellan 10-16 A (visserligen vid 240 Volt).

MC-batterier

Ett MC-batteri används till motorcyklar och är i princip hälften så stort som ett bilbatteri. Det är alltså ett blybatteri med endast 3 battericeller vilka därför producerar 6 Volt.

Lastbilsbatterier

Precis som MC-batterier är mindre än bilbatterier så gäller det omvända för lastbilsbatterier. Ett lastbilsbatteri är dock större både med avseende på kapacitet och spänning. Sammanlagt så hat lastbilsbatterier 12 battericeller vilket i de flesta fall medför en spänning på 24 Volt samt en kapacitet på mellan 120-240 Ah.

Att ladda blybatterier är både mycket enkelt och mycket komplicerat. Allt beror på vilka krav du har på laddningen. Här följer några beskrivningar på hur du går till väga med några olika typer av blybatterier. De börjar med det enklaste sätten för er som bara måste få fart på batteriet och fortsätter sedan med en mer avancerad beskrivning för er som vill fördjupa er i ämnet och tänker mer på batteriets livslängd än det akuta behovet att t.ex starta bilen.

OBS!

Alla spänningsangivelser här nedan gäller för 12V batterier.

Vanliga öppna blyackumulatorer, typ bilbatterier.

Den här typen är fortfarande den vanligaste och har påfyllningshål för destillerat vatten. För att snabbladda batteriet lägger man på en spänning mellan 14,4-14,8 Volt. Efter 5-8 timmar sänker ni spänningen till 13,5-13,8 Volt för slut och underhållsladdning. Den här spänningen kan sedan ligga på som underhållsladdning under flera månader utan att skada batteriet. Sedan bör batteriet laddas ur och återuppladdas för att det skall hålla så länge som möjligt. De här angivna spänningarna gäller för vid en batteritemperatur på 20°C.

Vid laddningens början kan batteriet dra en mycket stor ström. Den bör begränsas till max 0,3 C ampere, där "C" står för batteriets kapacitet i Ah. Överstiger ni 0,5 C ampere kan batteriet skadas.

För att få rätt laddspänning så ska man även ta hänsyn till batteriets temperaturberoende som är -24 mV/°C, dvs laddspänningen sänks med 24 mV för varje grad som batteritemperaturen stiger. Är batteriet kallt skall ni alltså ladda det med en betydligt högre spänning än de som angivits ovan.

För att kontrollera hur mycket laddning som finns i batteriet mäter man batterivätskans densitet. Det finns enkla mätare att köpa för några tior och de är oftast temperaturkompenserade. Om ni inte har en temperaturkompenserad mätare så kan ni använda följande formel för att få fram laddningsgraden i procent.

Laddningsgrad i procent = 588 x densiteten + 0,415 x temperaturen - 661

Densiteten i g/cm³ och temperaturen i °C

Om batteriet laddas ur fullständigt och får stå flera timmar så startar en sulfatering på blyplattornas ytor. Det här skiktet löser sedan inte upp sig vid en vanlig laddning utan minskar batteriets kapacitet drastiskt. Det här brukar inte alltid märkas direkt och nästan aldrig under sommaren när den lägre kapaciteten räcker mer än väl. Men helt plötsligt en kall vinterdag så vägrar bilen att starta och det kan vara svårt att koppla urladdningen som skedde för flera månader sedan till det "plötsliga" felet. För att hjälpa batteriet efter en total urladdning kan ni låta det stå på underhållsladdning i ett par dygn efter att ni laddat upp det fullständigt. Det här kan lösa upp en del av sulfateringen men räkna inte med att det återställer batteriet till 100%. En annan metod för att regenerera eller rekonditionera ett bilbatteri kommer längre ner på sidan.

Tips för bilbatterier.

Om ni upplever att batteriet inte riktigt orkar med när ni startar bilen på vintern så ska ni kontrollera laddspänningen vid batteriets poler. Med motorn på 1500-2000 rpm skall spänningen ligga inom 13,7-14,4 Volt. Om laddspänningen är för låg kan ni kolla följande komponenter:

• Är generatorremmen spänd?
• Är batteripolerna rengjorda?
• Räcker generatorns kapacitet till eller har ni för många belastningar inkopplade?
• Generatorkolen kan vara nerslitna och räcker inte riktigt fram till släpringarna med tillräckligt tryck.
• Laddregulatorn kan vara trasig och behöver bytas.

Kör ni mycket korta sträckor ska ni fundera över att byta ut laddregulatorn till en som lämnar 14,0-14,4 Volt, annars hinner inte batteriet laddas mellan starterna. En underhållsladdare som kopplas in automatiskt när ni ansluter motorvärmarsladden är också en god investering.

Det är inte ovanligt att det är en enda cell i ett bilbatteri som havererar. Det märker ni på att den cellen kokat bort mycket mer vatten än de övriga. Har ni en voltmeter och kan komma åt att mäta mellan blyplattorna ser ni att spänningen tom kan vara polvänd över den här cellen när ni belastar batteriet genom att tex tända några lampor. Om ni har bråttom och bara måste iväg finns det ett fult sätt att "rädda" batteriet. Slå in några spikar mellan plattorna i den trasiga cellen så den kortsluts. Om det finns tillräckligt med energi kvar i de övriga cellerna kan ni försöka att starta bilen. Den trasiga cellen har oftast förhindrat att de övriga cellerna fått tillräcklig laddning, så hoppas inte för mycket. Men efter en kortare laddning eller hjälpstart från en annan bil så kan ni starta och köra iväg. De kvarvarande cellerna kommer nu att få för hög laddspänning så de håller inte speciellt länge men ni kan klara er i någon vecka tills ni hittat ett nytt batteri.

Regenerering av bilbatterier.

Följande metod har föreslagits för att regenerera sulfaterade bilbatterier. Den fungerar inte på batterier med allvarligare skador eller kortslutna celler.

Börja med att ladda ut batteriet fullständigt. Koppla sedan ett reglerbart nätaggregat (min 15V och 2A) med fel polaritet till batteriet. Börja ladda batteriet baklänges med en låg spänning. Om det är mycket sulfaterat så det inte tar någon laddström så kan ni höja spänningen en kortare stund tills den börjar ta emot laddning. Öka sedan spänningen i små steg under ca 15 timmar tills ni når 14,4 volt. Om batteriets temperatur stiger för mycket minskar ni takten på spänningshöjningen.

OBS.

Avbryt inte den här processen eftersom det är svårt att starta den igen. Efter några timmar kan ni sänka spänningen till 13,8V och låt sedan laddaren stå på under en längre tid (flera dygn). Ladda sedan ur batteriet fullständigt igen (med tex några glödlampor) och upprepa processen igen men med rätt polaritet på laddningen den här gången. Det här påstås lösa upp sulfateringen tillräckligt mycket för att rädda många "döda" batterier. Eventuellt så kan proceduren behöva upprepas ytterligare några gånger för att få full effekt.

En annan metod som vissa specialladdare använder är att pulsa stora strömstötar genom batteriet följt av en kortare urladdning. Det här ska också kunna lösa upp lättare sulfatering. Men det är inget för hemmapularen och specialladdarna är dyra.

Underhållsfria eller ventilreglerade, slutna blyackumulatorer.

Den här typen kommer allt mer till användning och den synliga skillnaden är att du inte hittar några påfyllningshål för batterivattnet. Det gör det även besvärligt att kontrollera laddningen eftersom man inte kan använda en vanlig densitetsmätare på batterivätskan. Det enda sättet är att mäta batterispänningen och jämföra den med nedanstående tabell. För att det ska fungera så måste ni koppla bort batteriet helt från alla belastningar, hur små de än är. Sedan måste det stå i minst tre timmar och helst ett helt dygn! Mätvärdena gäller vid rumstemperatur men påverkas inte så mycket av temperaturen.

OBS!

Den här tabellen gäller för slutna batterier med flytande syra. Har ni ett gelbatteri så stämmer inte tabellen. Gelbatterier har ca 0,3 volt högre spänning vid alla laddningsnivåer!

För att enkelt ladda ett underhållsfritt batteri kan ni använda följande procedur. Börja med att toppladda det med antingen 14,7 volt under 4 timmar eller 13,8 volt under 5 timmar. Avsluta sedan laddningen med en slutladdning på 13,5 volt. Den här spänningen kan sedan ligga kvar som underhållsladdning i flera år utan att skada batteriet. Men det mår bäst av att laddas ur emellanåt och sedan återuppladdas. De här angivna spänningarna gäller vid 20°C och skall justeras enligt samma regel som angivits tidigare för andra temperaturer.

Om ni vill att batteriet skall må riktigt bra skall ni följa en av de här proceduren istället.

Metod 1.

Kortare laddningstid och mindre risk för sulfatering samt ger batteriet full kapacitet.

Börja med en strömbegränsad laddning på 0,2 C ampere tills batterispänningen stigit till 14,7 volt. Det tar ca 5 timmar för ett urladdat batteri. Håll sedan kvar denna spänning i 3 timmar för toppladdning. Sänk spänningen till 13,5 volt och fortsätt laddningen i ca 1 timme. Batteriet är nu fulladdat men kan stå kvar på 13,5 volt som underhållsladdning utan problem.

Metod 2.

Lite längre laddningstid men ger i allmänhet batteriet längre livslängd. Viss risk för sulfatering pga låg laddspänning och ger även lite lägre maxkapacitet.

Börja med en strömbegränsad laddning på 0,2 C ampere tills batterispänningen stigit till 13,8 volt. Det tar ca 5 timmar för ett urladdat batteri. Håll sedan kvar denna spänning i 5 timmar för toppladdning. Sänk spänningen till 13,5 volt och fortsätt laddningen i ca en halvtimme. Batteriet är nu fulladdat men kan stå kvar på 13,5 volt som underhållsladdning utan problem.

De här angivna laddspänningarna gäller vid 20°C och skall sänkas med 24 mV för varje grad temperaturen ökar.

Underhållsfria batterier blir lätt sulfaterade om de lagras längre tid utan underhållsladdning eller toppladdning. Ett par metoder för att återställa ett sådant batteri är att antingen ladda om batteriet igen efter att det fått vila i 2 till 4 dygn efter en fullständig uppladdning eller lägga på en laddspänning på 15 volt under en till två timmar. Den senare metoden är lite vansklig eftersom man måste hålla koll på batteriets temperaturstegring så det inre trycket inte stiger över ca 0,35 bar då säkerhetsventilen öppnar. Det blir så kladdigt på bordet av den frätande syran.