I galoppens värld talas det mycket om handicaptal. Förenklat kan man säga att handicaptalet anger hur bra hästen är. Ju högre tal desto mer kapacitet.

Handicaptalet uttrycks i kilo och skalan sträcker sig från 40 till 100. De bästa hästarna i Skandinavien har en handicap på en bit över 90. Handicaptalet justeras över tiden och är baserat på hästens prestationer i tidigare starter. Funktionären som fastställer hästarnas handicaptal kallas för handicapper. Det är samma person som sätter handicaptalen för samtliga galopphästar i Skandinavien.

Handicaptalet och ridvikten är de viktigaste faktorerna för att hitta vinnare på galoppen. Ett kilo betyder en hästlängd i ett 1 600 meters lopp. Om hästen A besegrar hästen B med en längd i ett lopp över 1 600 meter med lika vikt betyder det att A är 1 kilo bättre än hästen B.

Över kortare distanser än 1 600 meter är en längd värd lite mer än ett kilo och över längre distanser lite mindre. Om A hade besegrat B med en längd i en sprint över korta 1 000 meter hade alltså A varit ca 1,5 kilo bättre än B. Men över långa 2 400 meter skulle motsvarande hästlängd bara motsvara 0,75 kilo.

Hur kommer det sig då att en längd är mer värd över korta distanser? Det borde väl egentligen vara jobbigare att galoppera dubbelt så långt? Om vi jämför med humanidrotten blir tankegången kanske lite enklare. Det är naturligtvis mycket lättare att slå en konkurrent med en sekund i ett 800-meterslopp än över 200 meter. På motsvarande sätt är det svårare för en häst att besegra en konkurrent med en längd över 1 000 meter än över 2 000 meter.

Förenklat gäller följande kilo/vikt-tabell inom galoppen:

1 000 meter – 1 200 meter: 1 längd = 1,5 kilo

1 400 meter – 2 000 meter: 1 längd = 1 kilo

2 200 meter – 2 600 meter: 1 längd = 0,75 kilo

2 800 meter – 4 000 meter: 1 längd = 0,5 kilo

 1 000 meter – 1 200 meter: 1 kilo = 0,5 längd

1 400 meter – 2 000 meter: 1 kilo = 1 längd

2 200 meter – 2 600 meter: 1 kilo = 1,25 längd

2 800 meter – 4 000 meter: 1 kilo = 1,5 längd

 Ovanstående tabell är baserad på en god till lätt bana. Om underlaget är tungt och krävande måste viktskillnaden justeras ner något.

Typer av lopp

Inom galoppen finns två huvudtyper av lopp; handicaplopp där hästarna bär vikt baserade på sina handicaptal och åldersviktslöpningar där hästarnas vikt bestäms efter ålder, kön och tidigare prestationer. Ovanför formraderna i programmet eller på webben visas den så kallade propositionen som beskriver vilken typ av lopp det är och vilka vikter hästarna ska bära.

Handicaplöpningar

I så kallade handicaplöpningar bär varje häst vikt efter sitt handicaptal. Den kapacitetmässigt bästa hästen i fältet bär högst vikt och den lägst rankade har en viktrabatt gentemot sina konkurrenter. En häst som t ex har handicaptalet 55 och som tävlar mot en konkurrent som har talet 50 ska alltså bära fem kilo mer på ryggen.

Viktskillnaden är till för att jämna ut hästarnas prestationsförmåga så att alla ska ha samma chans att vinna. I teorin ska alltså alla hästar i en handicaplöpning skära mållinjen samtidigt. Denna teori fungerar naturligtvis inte i praktiken eftersom det finns en lång rad andra än rent matematiska faktorer som är inverkar på hästars prestationsförmåga, exempelvis banförhållanden, löpningsförlopp och dagsform.

Åldersviktslöpningar

I åldersviktslöpningar bär hästar olika vikt beroende på ålder och kön. Det kan också förekomma vikttillägg och/eller lättnader beroende på hästens meriter eller avsaknad av meriter.  Här gäller det framför allt att jämföra hästens handicaptal med den vikt den bär.

Plustalet

I åldersviktlöpningar kan man genom en enkel uträkning värdera hästens teoretiska chanser i loppet. Genom att minska handicaptalet fmed vikten hästen ska bära får man fram det så kallade ”plustalet”.

Om hästen A har handicaptalet 80 och bär 60 kilo på ryggen har den plustalet 20. Hästen B, som startar i samma lopp, har handicaptalet 70 men bara bär bara 55 kilo. Det ger ett plustal på 15. Hästen A står alltså fem kilo bättre till än B (20 minus 15) trots att den är belastad med högre vikt. Enligt tidigare beskrivna modell vara A alltså vara fem längder bättre än B om de möts över 1 600 meter.

När ston möter hingstar och valacker i åldersvikslöpningar har de alltid en viktrabatt på 1,5 kilo.

Stämmer handicaptalet?

Det är generellt svårare att hitta vinnaren i en handicap än en åldersviktslöpning. Men det är naturligtvis även en större och roligare utmaning när man väl förstår spelreglerna. Som vi nämnde tidigare är principen med en handicap-löpning att alla hästar ska ha samma chans. Förutsättningen för det är bland annat att de infriar handicaptalen som de blivit tilldelade av den officiella handicappern.

Men stämmer verkligen talen? Det råder det inte sällan delade meningar om bland både tränare och spelare. Som vi nämnde tidigare finns det en lång rad faktorer som gör att hästarna ändå inte är jämngoda. Det är här din erfarenhet och iakttagelseförmåga kommer in i bilden. Många seriösa spelare sätter egna handicaptal på hästarna och jämför dem sedan med de officiella siffrorna. Om en spelare bedömer att en häst visade 80 i sin senaste start, samtidigt som den bara taxeras till 75 av den officiella handicapern, ja då kan det vara ett perfekt tillfälle att lägga in några kronor på toton.

Vikterna i en handicaplöpning sätts cirka 10 dagar före loppet rids. Om en häst som är anmäld i loppet (X) vinner ett annat lopp (Y) under denna tiodagarsperiod kan handicaptalet höjas eller sänkas utan att vikten påverkas i kommande start (X). Hästen kommer då att stå bättre eller sämre till i lopp X beroende på prestationen i lopp Y.

Vidare bör du vara uppmärksam på hur hästars handicaptal utvecklas över tiden och om talet baseras på prestationer i handicaplöpningar eller åldersviktslöpningar. Om en häst exempelvis har presterat under sin kapacitet i de fem senaste startarna har handicaptalet förmodligen börjat falla. Sakta men säkert kommer hästen att stå allt ”billigare till” i loppen.

Utmaningen för dig som spelare är att avgöra när hästens formkurva planar ut eller vänder uppåt. På motsvarande sätt växer inga träd till himlen. En häst som rosat marknaden en längre tid kommer till slut att nå taket för vad den kan prestera. Kom ihåg att den officiella hadicapern alltid är lite återhållsam med att sänka handicaptalet på hästarna. Det behövs oftast flera svaga prestationer i rad för att handicaptalet ska falla markant. Hur hästarnas form utvecklats ser du i programmets formrader eller i startlistorna på ATG.se.

 Åldersviktsskillnaden

Treåriga hästar utvecklas mycket under en säsong. För att treåriga och äldre hästar ska mötas på lika villkor finns en så kallad åldersviktstabell som ger de yngre hästarna en viktkompensation. Denna viktrabatt minskar under hela året. Viktskillnaden är dessutom större över längre distanser.

Grupplöpningar s.k Black Type Races är löpningar som är med i ett internationellt klassificeringssystem över särskilt viktiga löpningar inom galoppen.

Black Type races är fetmarkerade i auktions- och hingstkataloger, därav benämningen ”black type”. Löpningarna är indelade i Grupp 1, Grupp 2 och Grupp 3, medan övriga listade lopp i förteckningen kallas för ”Listed Races”

För att löpningen ska få behålla sin plats i en viss grupp krävs att handicaptalet på de placerade hästarna håller sig på en viss nivå. Detta görs genom att landets handicaper vid årets slut bedömer prestationerna för de tre hästar som kom först i mål. Det finns ett regelverk för hur bra dessa hästar i snitt ska har varit under året och utifrån det bedömer man om loppet får behålla sin status.

I Sverige har vi två Grupp 3-löpningar för fullbloden, Stockholm Cup International och Stockholms Stora Pris. Dessutom har vi drygt ca 15 Listed-löpningar. Vi har också två arablöp av Grupp 3 status, Scandinavian Arabian Sprint på Jägersro och Stockholm Arabian Cup på Bro Park.